Ny favorit!

Mmmmm.... Igår fick jag smaka nåt jag aldrig smakat förut. Scones. Husse bakade. Han gjorde soppa också, men den fick jag minsann inte smaka! Taskigt!

Men nu vet jag i alla fall att scones är riktigt gott. Mmmmmums!

/Buzter

Från klarhet till klarhet

Var ute på en promenad runt Strömmen i dag. Vid bron som går över vid fängelset finns en liten ramp av korrugerad plåt. Det har varit Buzters stora skräck att gå över hur länge som helst. I normala fall får man locka på honom och berömma vartenda lilla steg han tar.

Men denna gången var det annorlunda. Inga problem, inget skak, ingen hopkrupen liten pälsklädd boll, utan en helt vanlig och ytterst modig liten snuzer gick över rampen helt utan problem!

Han är så modig, den lille pojken!


/Husse

Vilken dag är det?

Vaknade precis lite lätt förvirrad med tanken "Vilken dag är det?", efter en liten tupplur.

Gick upp kl 8, ungefär och gick ut med Buzter. Efter att vi kom in fick han frukost först och sen jag. Kollade på något program på TV:n och åt frukost samtidigt. Sen började det dra lite i ögonlocken. "En liten tupplur kan vara skönt", tänkte jag.

Den "lilla tuppluren" blev en lång. Somnade ungefär vid 10 och vaknade 13.30. Hmmm... Är det normalt? Får nog hitta nåt att pigga upp mig med. Det var soligt nyss, och jag tänkte att en solig höstpromenad kunde vara skönt, men nu är solen borta igen... Synd!

Men en promenad får det nog bli i vilket fall, med eller utan sol.


/Husse

Transportproblem

Nästa vecka bär det av till Oslo. Jag ska läsa en kurs på högskolan och tänkte passa på att hälsa på släkt och vänner. Buzter ska vara hos matte är det tänkt, så resan får gå från Norpan via Göteborg, där matte plockar upp Buzter och tar honom till Fraggleberg. Sen går färden för min del vidare till Oslo.

I och med att det är via jobbet fick jag avdelningens administratör, Susanne, till att hjälpa mig att boka resan. Men dum som jag är glömde jag att tala om att jag måste ha biljett med "djur tillåtet" på väg ner till Götet.

OK, tänkte jag. Jag får ta saken i egna händer. Sagt och gjort. Jag gick ner till resecentrum och pratade med en man i SJ:s resebutik. Resan hem gick bra, men det fanns inga lediga biljetter i den kategorin på resan ner. Aaaaarrrrrgh! Vad göra? Finns det alternativa tåg? Ett två timmar senare, men det innebär att jag missar anslutningen till Oslo. Nästa morgon? Nej, det går inget som är framme innan kl 11. Och anslutningen vidare går antingen kl 9, 10 eller 15. Då går hela dagen. Usch!

Så jag ringde upp Susanne och frågade om det fanns möjlighet att hyra en bil och lämna i Göteborg. Efter mycket om och men gick det bra att få till. Vilken klippa hon är, Susanne! Fast jag fick pröjsa mellanskillnaden själv. Nåja, det är väl priset man får betala för att ha dåligt minne/vara otydlig.

Vad har vi lärt oss av det här? Kommunikation! Det verkar vara en svår lärdom att få in i huvudet...


/Husse

Lucky me!

Oj, vad jag känner mig speciell. Igår ringde en tjej från Tele2 och ville ge mig ett gratis trådlöst modem. Endast för mig, berättade den trevliga tjejen. Jag skulle få det helt gratis, utan uppkopplingsavgift eller månadsavgift i tre månader. Skitbra! Eller...?

Hon frågade om min adress stämde och om mitt personnummer var rätt. Det var det. Och tydligen var hon född på samma dag. Vilken tur hon har, tjejen. Det är ju den bästa dagen som finns! Sen frågade hon om hon skulle skicka modemet.

Jag tänkte, "what's the catch?" och frågade om det fanns någon bindningstid på det. Det gjorde det. 18 månader och 189 kr/mån. Jaha, men då är jag nog inte intresserad...

Nåväl, jag fick i alla fall prata med en trevlig tjej som är född på samma dag som jag. Det är ju alltid nåt!

/Husse

Världens snällaste dagisfröken II

Nettan slår till igen! Idag ringde hon husse och erbjöd sig att skjutsa hem mig. Husse var redan på väg, så hon blev lite lätt förbannad på sig själv för att hon inte hade ringt tidigare (!). Så då husse kom var hon så snäll att hon oss vänta på kontoret medans hon fixade i ordning det sista för dagen. Sen skjutsade hon oss hem - ända fram till dörren.

Hon är bara för snäll!

Puss i örat på dig, Nettan!


/Buzter

Framsteg = Buzter!?

Tjohoo vad det går! Från klarhet till klarhet om man ska tro min husse. Jag var nääästan tyst då husse hämtade mig från dagis idag, så det är helt klart en förbättring i förhållande till det normala läget. Dessutom är jag hur lugn som helst när jag åker buss nu för tiden.

Just det, det är kanske inte allmänt känt att husse och jag åker buss mellan Norpan och Sörping varje dag. I början var det riktigt mycket att hålla koll på. Jag kände dels att jag var tvungen att hålla koll på att folk skötte sig och sitt på bussen. Dessutom tyckte jag att det var rätt kallt, så jag skakade lite för att få upp temperaturen. Men då blev det lite för varmt, så jag började flåsa. Tokigt svårt att hitta lagom nivå! Och husse är för roligt. Han tror ju att jag är rädd för att åka buss. Konstig typ!

Så nu har jag demonstrerat att jag inte är rädd. (Det var temperaturen, jag lovar!). Idag låg jag ner och tog det lugnt mer eller mindre hela resan ner till Sörping och likaså på väg tillbaka då husse hämtade mig efter jobbet.

Det är väl ingen konst att åka buss?

/Buzter

Tappat rösten?

Jag måste bara säga att gårdagens otrevliga, dragande och skälliga hund var borta idag. Jag vet inte riktigt vad som hände, men idag betedde sig lilla Buzter helt exemplariskt - precis som han brukar, med andra ord.

Men då jag skulle hämta honom från dagis i Sörping fick jag lite av en överraskning. Jag kom in och lyssnade (märk väl; tittade inte) efter Buzter, och blev lite osäker då jag inte kunde höra honom. Hans ljusa stämma brukar skära lagom långt in i ryggmärgen i vanliga fall, men så var icke fallet idag. Så jag körde plan B - jag tittade efter honom... Och där, i ett av båsen fanns en liten svart och silver-/smutsfärgad hund. Var det verkligen han? Jag hade svårt att tro det, men det var faktiskt lilla Buzter som satt där helt tyst. Han viftade förvisso på sin lilla svans så att ryggen nästan gick av, men han sa inte ett ljud - inte ens då husse kom fram och öppnade grinden och släppte ut honom.

Förvånad och förvirrad, med en styck tyst snuzer i kopplet gick jag ner och frågade dagisfröken vad hon hade gjort med min hund. Han var ju helt tyst!!!

Jag fick inget tillfredsställande svar, så jag drog helt enkelt slutsatsen att han har tappat rösten. Om det är ihållande får tiden utvisa.

/Husse

Mysig promenad...!?

Jaha, så har man kommit in från en lång och inte alls trevlig och mysig promenad. Buzter har varit som förbytt. Han har dragit i kopplet konstant, skällt på allt och alla och vägrat lyssna på sin husse. Kul!

Men det är kanske priset man får betala för att lämna honom ensam så länge som han fick vara igår. Hursomhelst är det väl förbigående, men det är ändå frustrerande när man knallar omkring med en bångstyrig hund i andra ändan av kopplet.

Men en och annan bild fick vi i alla fall, men inga som var något att spara på. Men bara för skojs skull kan vi ju lägga upp en bild av en viss liten snuzer...










/Husse

Ensam och övergiven!

Suck! Gårdagen var mycket tråkig för min del. Husse var upptagen så gott som hela dagen med att tvätta, städa och springa runt på stan. Ingen tid för långa promenader eller skoj och lek. (Förutom att vi tog en sväng till parken och jagade bollen. Det var roligt!)

Och sen på kvällen stack han i väg på fest. Jag fick vara ensam hemma i flera timmar. Det finns ju inte så mycket att hitta på när man är själv. Men jag överlevde. Och husse har lovat att vi ska gå en lång höstpromenad idag, och det ser jag fram emot.

/Buzter

Underbara människor!

Jag och min husse är omgivna av helt underbara människor. I går och i torsdags var jag på besök hos Anders och Johanna medans husse var iväg med jobbet. Och vad roligt jag har haft det! Att Johanna sen tackar för att hon fick passa mig känns ju extra bra.

Mina dagisfröknar är ju också för gulliga. De hjälper till och skjutsar hem mig och raggar skjuts åt husse när han lämnar mig på dagis.

Och sen är det husses kompisar som kommer och hälsar på då och då. De kastar bollen och gosar med mig. MMMmmmm! Vad jag tycker om er!

Och det är särskilt skönt att husse har någon som tar hand om honom nu när det är mycket som händer i våra liv. Jag gör ju min del, men jag är trots allt bara en liten hund...

Tack för att ni finns, alla underbara människor!

Stooor kram!
/Buzter

Att vara en player

Vad kan jag säga? Jag har ett gott öga till flickorna. Och inte för att vara kaxig, men jag måste säga att det är ömsesidigt. Jag träffade en tjej för några veckor sen. Hon heter Johanna och är ihop med husses kompis Anders. Johanna och jag klickade direkt. Jag gav henne en blick (den du vet) och hon föll som en sten.

Här om dagen var jag och husse på spelkväll hos Anders, och då berättade han att Johanna ville träffa mig. Hon ville "vara hundvakt", och alla som har hört det förut vet att Anders kan börja se sig omkring efter en annan tjej. Här kommer Buzter för att ta över!

Så imorgon ska jag och Johanna underhålla varandra medans Anders är på jobb. Och sen ska jag sova över där. Schysst!

Synd att min husse inte är lika mycket av en player som jag. Annars kanske jag skulle kunna få en ny matte snart.


/Buzter

PS: How YOU doin'?

Världens snällaste dagisfröken

Jag har garanterat världens snällaste dagisfröken! Igår skulle husse komma och hämta mig sent - i vanlig ordning. Men vad händer då? Jo, min dagisfröken, Nettan, ringer honom och erbjuder sig att låta mig åka med in till stan. Bingo! Husse slapp att åka in till Söderköping och jag slapp att vara ensam kvar där och vänta på honom, och framförallt att åka buss! Dessutom fick jag en jättefin filt att ligga på i hennes bil. Najs!

Allt som allt kan man säga att det var en bra dag igår. Tack Nettan!

/Buzter

Premiär för buzesnuzer-bloggen!

Hej du. Välkommen till min lilla blogg. Om du inte visste det har jag flyttat - från buzesnuzer.com till denna trevliga lilla cyberlya. "Vadan detta?", kanske du undrar. Ja, det kan jag inte svara på. Du får fråga min husse och min matte om den saken. Huvudsaken är att jag får ha en liten sida på nätet där du kan komma in och kolla upp hur det är med mig. Och det vill du ju, givetvis!

Så vad är nytt sen sist? Jo, jag är numera singel-vovve. Min f.d. lillebror, Torrox, är borta. Inte på det dåliga sättet, men på ett riktigt bra sätt. Han har fått flytta in hos en trevlig tjej som heter Hanna. Hon tar med honom ut i skogen och springer och tränar och håller på. Riktigt bra för honom - och för mig. Så länge han inte stör mig är jag glad i alla fall.

Min husse är också singel numera. Matte flyttar till Västkusten igen, och lämnar mig här med husse. Klart jag kommer sakna henne, men jag trivs ju bra här i Norpan, så det är nog bäst att jag stannar här med husse.

Hoppas du snart kommer tillbaka och tittar till oss här i min nya cyberlya.

Slick i örat,
Buzter