lördag 18 april 2009

Rapport från katthelgen



Jag skulle bara nosa på honom. Jag lovar. Men han var ju snabb som en vessla den lilla katten. Fick ingen chans. Jag sprang efter och försökte säga att jag är snäll, men han ville inte lyssna. Han skuttade upp i fönsterbrädan i köket, ner igen, for längs golvet, in i sovrummet, upp i fönsterbrädan där. Och då jag ställde mig nedanför och sträckte mig efter honom gjorde han ett jätteskutt över blomkrukorna, över byrån som stod jämte och ner på golvet och in i vardagsrummet. Jag sprang efter, men hann inte. Han var försvunnen. Vart tog han vägen? En magisk kisse!? Husse tror att han gömde sig under soffan, men jag vet inte.

Så mitt historiska kattmöte blev det inte så mycket av. Vi fick turas om att vara ihop med tvåfotingarna. Ibland var jag tillsammans med dem, medan katten var under soffan, och ibland fick jag vara instängd i sovrummet för att han skulle få komma fram. Det blev så där.

Men jag fick i alla fall några promenader i det fina vädret.
Nåväl, det kanske går bättre nästa gång.


/Buzter


Inga kommentarer: